Japan är ett förvirrat/förvirrande land. Vi besökte Shibuya igår, mer känt som Tokyos shopping distrikt. Man har hört historierna om Shibuya Crossing, den plats där flest människor i världen paserar varje dag. Nu är det regnsäsong (fuktigt och varmt. Har beskrivigts som att vara i en ångbastu), men det förhindrar inte alla små shoppingglada japaner att lämmna sina hem för att göra sig av med sina välförtjänta yen. Paraplyn överallt…

Men vi hade tur, och vi var där tidigt, så det var inte helt hysteriskt riktigt än. Vi beslutade 0ss för att spara 109 (trendsättande varuhus där alla innebutiker bor~) till senare. Däremot så hittade vi ett annat enormt center, Tokyu Hands. Där fanns massor med saker. Hur många våningar som helst. Jag lyckades få tag på de Totoro-mobilsmycken jag velat ha i evigheter, samt en Totoro-matlåda och ett paraply (dock helt Totoro-fri) innan vi slutligen gav upp på våning 2C, eftersom det fanns ungefär fyra sub-våningar till varje våning, och varje sub-våning var hur stor som helst….

Vi stupade in på McD, och vi fick för första gången äta Teriyakihamburgare. Överaskande gott. I demand that McDonalds take their responsibilities and start to sell them in Sweden as well!

När alla var mätta och glada så hittade vi en mycket gullig liten butik med hur mycket smycken, rosetter, klockor och hattar som helst i alla regnbågens färger, och de flesta även med döskallar och liknande väntade ännu. Jag visste att det fanns en Mandarake butik i Shibuya området, men jag hade ingen aning om vart.. det hade varit på mitt samvete hela dagen att jag inte hade tagit mig tiden att skriva ut en karta.

Men då såg vi den. Bara ett par hundra meter från butiken där vi hittade en massa gulliga saker, hittade vi den mangabutik i Tokyo som har störst urval av manga, officiel och inofficiel. ^^ Eftersom jag och min yngre syster har en viss….fallenhet för de inofficiela, och våra båda föräldrar och vår tolvåriga syster var med så försökte vi distrahera dem med annat medans vi gick omkring och letade efter Harry Potter doujinshis (fancomics), såsom vi har blivigt beordrade av våra kära vänner hemma i Sverige.

Efter ett tag däremot så märkte pappa att det var något skumt på gång. Skyltar som det stod stod saker som Boys Love och liknande på. Då var det dags att mycket smidigt sätt förklara att det handlade om inofficiella serier. Han bara skakade på huvudet och gick vidare med sitt liv.

Something I like to call euphoria. ^^

På vägen tillbaka till stationen så passade vi på att titta in i 109-2 huset, vilket är som en andra upplaga eller vad man nu vill kalla det av 109. Väl där inne så märker vi att vi har hamnat mitt i sommarrean, och därför är det hysteriskt mycket folk. På en av våningarna så hade säljarna priskrig, och de flesta stod med en tratt och skrek ut sina erbjudanden. Det var…. tja, vi stannade inte mer än tjugo sekunder på den våningen. -_-

På den allra översta våningen så fanns det ett par puri-kura (photo club) maskiner. Det är en sorts automater där man kan ta bilder av sig själv, oftas med sina kompisar och sedan få de utskrivna i form av klistermärken. Jättegulligt~ ^^

Sedan var det dags att åka tillbaka igen. Jag var helt död. De andra skulle prompt ut och äta på restaurang, men jag var ohälsosamt trött, så jag låg och dog på rummet. Efter ett par kvartar så hade jag tillräckligt med ork för att fixa iordning lite curry-ramen. Och det var mycket gott. ^^

Annonser