You are currently browsing the monthly archive for juni 2008.

Jag älskar Webhallen. Jättemycket. Min syster och underskriven beställde Super Smash Bros. Brawl från dem den 24:e, och bestämde oss för att vi ville ha frakt direkt till huset. Vi visste att spelet inte skulle släppas förrän den 27:e, men vi ville vara ute i god tid. Döm vår förvåning då den dök upp i brevlådan den 26:e! Ingen stor grej, men i alla fall! Många skulle antagligen inte skickat iväg den innan release-datumet. :3 Mys mys.

Hursomhelst. Själva spelet då… Det är vårt första smash bros spel, men kontrollerna var lätta att lära sig (värt att notera är att vi använder bara gamecube kontrollerna, hörde att de var bättre) och det är vid första ögonkastet ett mycket snyggt spel (för WII). Det finns redan från början gott om karaktärer och banor att välja bland. Förutom dem så finns det dessutom många fler att låsa upp genom the Subspace Emissary, ett sidescroller spel där man kan spela upp till två personer, men jag rekommenderar att hålla sig till en i taget. Båda måste hålla sig på skärmen samtidigt, annars så förlorar man hälsa. Ganska irriterande med andra ord.

Själva Brawl, alltså när man kör matcher mot varandra under en viss tidsperiod, är HUR KUL SOM HELST. En av grannpojkarna som brukar låna spel av oss ibland kom förbi och vi utmanade honom. Needless to say, så blev han totalt ägd, men i alla fall. När man har listat ut hur man bäst använder en karaktär, eftersom alla har egna små specialgrejer, vapen och diverse. Ett en kombination för en karaktär kan innebära ett extra starkt slag, kan för en annan karaktär innebära teleportering.

Kirby äger.

Förutom alla själva spelet så finns det massor med andra saker att roa sig med. Inställningarna till exempel. Att ställa in hur ofta en låt förekommer på en bana är roande. I vault kan man dessutom provspela klassiker som Super Metroid. Självklart är det bara för att göra reklam, men de är verkligen roande.

Det är ett mycket roande spel med många karaktärer (FALCON PUNCH!!!) som det är olika lätt att ta på allvar. Fienderna i Subspace emissary ser helt fantastiska ut. Helskumma. Dessutom måste jag bara påpeka att den karaktär som ser mest naturlig ut med lasersvärd är helt klart SAMUS. Som jag redan har förklarat min kärlek för. Lucas är också grovt gullig. Hoppas att de släpper hans spel i Europa.

Jag kan bara avrunda med att varmt rekommendera det här spelet. Min kära syster har också åsikter, för den som är intresserad.

Annonser

Jag är glad just nu. Det är inte bara för att jag är extremt hög på Ben&Jerry’s, utan även att mitt trådlösa nätverk på min lilla asus äntligen har beslutat sig för att fungera. Det betyder mycket för mig, bland annat att jag äntligen kan titta på min favoritamerikan Stephen Colbert överallt.

För bara en liten stund sedan så tittade jag klart på ett tal som han höll inför alla vita huset korrespondenter och högsta hönset. Needless to say så drev han med folk hur mycket som helst. Jag skulle våga påstå att det inte är helt säkert att driva med den amerikanska presidenten i direktsändning, men man kanske ska hantera den situationen på samma sätt som när någon försöker skjuta dig med en bazooka: spring MOT dem och kläng dig fast vid mördarens midja.

Det jag försöker att säga är att mannen är ett geni, eller i alla fall hans manusförfattare. Här kan man se det ovan nämnda talet. Bara ett litet urdrag:

I hold a simple set of belives that I live by. Number one, I belive in America. I belive it exists. My gut tells me that I live there.I feel that it extends from the Atlantic ocean to the Pacific and I strongly belive it has fifty states, and I cannot wait to see how the Washington spins that one tomorrow.

Orkar inte inkludera de andra sakerna som han tror på, men de inkluderar demokrati (USA’s bästa exportvara), och regeringar som inte styr. :D

Idag beslutade jag mig för att äntligen byta distro på min lilla eee. Jag har irriterat mig på Xandros mycket länge, även om den blev betydligt lättare att leva med efter att jag lyckades med hjälp av Linux Format byta till en KDE baserad miljö. Det fanns däremot saker som fortfarande saknades. När man letade efter hjälp med eee’n så fanns det massor med forum och liknande, men från Xandros håll så fanns det ingenting. WINDOWS-ALERT!

Då beslutade jag mig för att leta reda på en distro som passade både min dator och mig själv. Det fanns en lista någon stans… må google visa vägen. Hur som helst så särskådade jag listan, och eeebuntu hade en vacker klang. Allt hade startat spontant av en snubbe som gillade ubuntu och gillade sin eee. Efter det så har han snickrat ihop en ubuntu-distro, nerslimmad för att passa det begränsade utrymmet på datorn. Eee’n har ingen CD eller DVD-läsare, vilket försvårar installation av ny programvara, men det går att lösa med hjälp av ett usb-minne. Tänker inte babbla på mer om det just nu, men numera är min dator mycket stiligare. Jag rekomenderar defenitivt att byta distro. Eeebuntu är en stark kandidat.

Min syster har en vän som vet saker. Hon vet till exempel vilka företag som är onda. Det hjälper har jag kommit att märka.

Närmast alla företag som gör något gott är onda, eller är ägda av en koncern som äger ett annat företag som gör något ont. GB är onda genom att vara ägda av Unilever som bland annat använder sig av barnarbetare, djurplågeri etcetera etcetera… De är helt enkelt onda. Hu. Men att leva utan GB är inte speciellt svårt. Men man får ibland välja hur mycket man låter såna saker ha med ens samvete att göra. Speciellt när Ben & Jerry ägs av samma onda företag (<—-UNILEVER).

Man kan trösta sig med att BJ köptes upp för inte fullt så lång tid sen, och att de gör massor med goda saker på egen hand. Dessutom lurar de inte sina kunder med att pumpa i massor med luft i glassen som GB gör så att det kostar mindre att tillverka glassarna, men kan sälja dem för samma pris. Även Marabou ägs av en ond koncern. Nästan alla företag är onda.

Det är en stenig väg jag har valt. Hu. Kanske inte det smartaste draget, men i alla fall. Det är svårt att inte stödja Ben & Jerry, speciellt sen de gjorde en Stephen Colbert glass. Mycket kan jag stå ut med, till och med låta bli att köpa saker från marabou, men Ben&Jerry kommer jag antagligen inte kunna ge upp.

Nu måste jag bara ta reda på om Lindt är onda också… (det är de antagligen, men jag måste ha choklad!!)

Namnet låter som ett utrop från en fjortis, men längre från sanningen kan man nog inte komma. :D Compiz är ett program som innehåller finheter. Med Emerald så kan man leka med ramarna till fönstrerna, men det som Compiz är mest känd för är ju självklart wobbly windows och THE CUBE!! Wobbly är fruktansvärt roande. I ungefär 20 minuter. Sen blir man irriterad. Sen tycker man det är jättekul igen. >D

Måste erkänna att jag hade lite problem med att få till flera arbetsytor, alltså flera skrivbord, men nu fungerar det – bara inte riktigt som jag hade tänkt mig från början. Man kan till exempel inte påverka antalet skrivbord genom system settnings, eller att högerklicka och få fram menyn som vanligt, utan det är compiz som styr det. Men jag har fortfarande inte fått flera skrivbord, tydligen. Jag fått fått flera viewpoints. Typ… Det fungerar i alla fall, och jag har min lilla kub som man kan snurra på efter behag. :D

Dessutom har jag laddat ner en mycket, mycket snygg matrix skärmsläckare. Fruktansvärt nice. (bara för KDE era lolburkar). Har i övrigt bara lekt omkring på KDE-look.org efter nya set med ikoner och sånt – skoj skoj~

Kör dessutom numera med Kubuntu Hardy Heron nu på min stationära. Prövade att uppdatera systemet genom adept, vilket gick mycket smidigt. Allt bara fungerar och jag har kvar alla mina filer på datorn~ Det kommer jag utan tvekan att fortsätta med i framtiden när 9’an kommer. Undrar vad den kommer att heta…. :V